Magnus Olsson slår tillbaka med föredrag om mind control!

•November 17, 2012 • Leave a Comment

Magnus Olsson är sedan flera år tillbaka utsatt för Mind Control, fjärrstyrning av hjärnan. Han är en s.k. targeted individual, TI. Då han har en stark vilja, har han lyckats analysera sin egen situation bl. al. med hjälp av info på Internet. Han driver själv den mest framgångsrika sidan i ämnet på nätet: www.mindcontrol.se . Han planerade att hålla ett offentligt föredrag om sin tortyr den 17 sept 2012 med hjälp av Jonas Philipsson, men hans plågoandar lät honom inte sova nätterna innan. Strax före föreläsningen lät man honom höra Sean Stinns röst i huvudet, trots att Sean med all sannolikhet har blivit mördad den 2 sept 2012.

Den förmodligen mördade Sean Stinns (v) sista intervju med Henning Witte från White TV den 31maj 2012 i Stockholm; tack Sean för ditt mod och din forskning att avslöja ett av världens värsta brott: Mind Control

Men trots alla påhopp lyckades Magnus Olsson hålla ett lysande anförande, som är väldigt lärorik får både nybörjare och gamla rävar i ämnet Mind Control. Detta är del 1, 2 och 3 följer senare.

TI Magnus Olsson Mind Control föredrag from Henning Witte on Vimeo

The Human Brain Project – Robert Naeslund

•November 16, 2012 • Leave a Comment

Link: https://www.youtube.com/watch?v=ei3zla5hS9o

The history of Cybernetics is the history of the human brain project. It was developed as a collaboration between the Military Research Agency and major hospitals in the world. Other terms are man-machine-interaction, man-system-interaction and bio-telemetry.

According to the Swedish government:

Hemlighållna brott göms bakom sekretesslagen

•October 16, 2012 • Leave a Comment

Av Mats Lönnerblad – Finanstidningen – 27 okt. 2000

Sverige berömmer sig av öppenhet med offentliga handlingar. I själva verket används vår sekretesslag till selektiv mörkläggning av dunkla kapitel i vår historia. Vad har till exempel socialdemokrater och moderater för oegentligheter att dölja från den senaste bankkrisen på 1990-talet?

Titel: Kommentar till 1980 års sekretesslag
Författare: Hans Corell, Olof Egerstedt, Marianne Eliasson, Sigurd Heuman och Göran Regner
Förlag: Norstedts förlag

Mycket av vad som hände under andra världskriget är fortfarande en väl förborgad hemlighet i Sverige. Däremot vet numera övriga Europa ganska väl vilka både bra och dåliga beslut som respektive regeringar fattade under den dystra perioden.
Varför Sverige fortfarande inte låter medborgarna ta del av vad som hände för mer än 60 år sedan, finns det ingen godtagbar förklaring till. Våra politiker vill till exempel fortfarande inte ge oss insyn i besluten om att använda Sverige som transitland för trupptransporter av tyska soldater till det ockuperade Norge.
Likaså utgör baltutlämningen under andra världskriget en dystert kapitel i Sveriges historia, som fortfarande omfattas av viss sekretess. De baltiska och tyska soldater som skickades till Ryssland för att bli avrättade är ingenting som Sverige har anledning att skryta med.
Inte heller kan Sverige försvara återlämnandet av kapitulerande tyska soldater i slutet av andra världskriget. Det var tyska soldater som alldeles i slutet av andra världskriget hade kapitulerat med ubåt och allt utanför Göteborg och inte ville återvända till Tyskland. Även i det fallet är handlingarna sekretessbelagda, ett i demokratiska stater enastående långt hemlighållande.

Användningen av lagen misstänkt

När man närmare undersöker sekretesslagstiftningen stärks misstanken om att Sverige använder sin sekretesslag, inte för rikets säkerhet, utan för att skydda svenska politiker när de har begått dumheter. När de efteråt förstår vad de har ställt till med, vill de gärna sekretessbelägga sina egna eller företrädares misstag.
Kommentar till 1980 års sekretesslag finns tillgänglig hos Norstedts förlag (1980), där författarna Hans Corell, Olof Egerstedt, Marianne Eliasson, Sigurd Heuman och Göran Regner har gjort ett alldeles utmärkt arbete genom att ordentligt förklara i detalj vad den svenska sekretesslagen innebär.
Det är framför allt i samband med genomläsningen av denna bok och annan litteratur i samma ämne, som jag själv har bildat mig uppfattningen om vad den svenska sekretesslagen egentligen innebär och hur den ska tillämpas.
Konklusionerna är mina egna.

Hemligstämplingen specificerad

De allmänna handlingar som får hållas hemliga enligt sekretesslagen är handlingar som avser rikets säkerhet och dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation. Rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutakontroll hör också dit.
Handlingar som också omfattas av sekretesslagen är myndigheters verksamhet för inspektion, kontroll eller annan insyn; intresset från statens sida att förebygga eller beivra brott; det allmännas ekonomiska intresse; skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden och intresset för att bevara djur eller växtart.
Enligt författarna till kommentaren till 1980 års lag med ändringar, får allmänna handlingar inte hållas hemliga för att skydda några andra intressen än dem som jag har räknat upp. Vilka handlingar som är hemliga ska anges noga i en särskild lag, det vill säga sekretesslagen (TF 2:2) Det är också tillåtet att ta in bestämmelser om hemliga handlingar i andra lagar, men då ska sekretesslagen hänvisa dit.
Med andra ord ska man i sekretesslagen kunna se alla de fall, då allmänna handlingar är hemliga. Enligt författarna får regeringen inte bestämma vilka handlingar som är hemliga, men regeringen kan enligt bestämmelserna i sekretesslagen ges rätt att besluta om kompletterande föreskrifter.
En myndighet har också under vissa förutsättningar möjlighet att lämna ut en handling med villkor, så kallat förbehåll, som inskränker den sökandes rätt att använda den information som finns i handlingen. Myndigheten kan till exempel förbjuda sökanden att föra uppgifterna vidare.

Huvudregel i TF

Regler om hemligstämpling av allmänna handlingar finns huvudsakligen i sekretesslagen (15 kap). En grundläggande regel finns i TF (2:16). Den innebär att bara sådana allmänna handlingar som är sekretessbelagda enligt sekretesslagen eller enligt någon annan lag, som sekretesslagen hänvisar till, får förses med en anteckning om att handlingarna inte får lämnas ut.
Om man vill hävda offentlighetsprincipen, som många journalister och skribenter gör, är det självklart att man från myndighetens sida inte får åstadkomma mer sekretess, än vad som är oundvikligen nödvändigt för att skydda det intresse som har föranlett bestämmelsen. Detta innebär bland annat att en uppgift inte ska omfattas av sekretess, om man inte kan förutse någon skada som resultat av att den lämnas ut.
Det var vid genomgången av boken Kreugerkraschen. Storbankernas verk? (Sven Olof Arlebäck, Wallgårds förlag), som jag skrev om den 10 oktober i Finanstidningen, som jag slogs av att innehållet i denna bok har varit sekretessbelagt i över 68 år, helt i strid med den då gällande sekretesslagen!
Att sanningen om Kreugerkraschen först i år har kunnat publiceras, genom att regeringen äntligen har lättat på förlåten kring sekretessbestämmelserna, är således en rättsskandal av stora mått. Varför regeringen under så lång tid skyddade de brottslingar som först nedvärderade och därefter lade beslag på Ivar Kreugers egendomar, är det ingen som kan svara på.
Om dessa handlingar omgående hade publicerats, skulle inte Ivar Kreugers öde ha förändrats, men de skyldiga skulle ha kunnat ställas till svars för de grova brott som omfattas av både förtal och plundring av egendom, som skedde strax efter Ivar Kreugers död.
Min omedelbara slutsats var att sekretesslagen, om den hade tillämpats på ett korrekt sätt enligt både tidigare lagstiftning och enligt 1980 års lagstiftning, inte skulle ha varit relevant för att sekretessbelägga någonting över huvud taget, som finns återgivet i Arlebäcks bok, varför någon sekretess i fallet Ivar Kreuger, över huvud taget inte borde ha tillämpats.
Den gamla sekretesslagen, som den tillämpades i samband med Kreugerkraschen, betydde ju att brottslingarna kunde gå fria, medan alla småspararna som drabbades av den helt onödiga konkursen i Krueger & Toll, fick se alla sina besparingar konfiskerade, av några av de dåvarande svenska storbankerna.

Krediter sades upp i onödan

Samma förhållande gäller ju i samband med den senaste bankkrisen (1987-1993) som innefattas av vår nuvarande sekretesslag. I det senaste fallet är det 60 000 friska företag som fick sina krediter uppsagda för att krisbankerna (Gota och Nordbanken) inte begärde sig själva i konkurs när de var skyldiga att upprätta kontrollbalansräkning, för att senare begära sig själva i konkurs.
Den direkta följden blev att många fastighetsbolag och småföretagare fick se sina krediter uppsagda alldeles i onödan under denna period av både Gota, Nordbanken och övriga banker som vädrade morgonluft. De såg nya möjligheter att rensa i balansräkningarna, när det blev fritt fram för både Gota och Nordbanken att fortsätta sin verksamhet.
Men det var inte bara småföretagen som fick se sina förmögenheter försvinna under den senaste bankkrisen. Även storföretagen drabbades. Finansmannen Erik Penser fick alla sina krediter orättfärdigt uppsagda. Efteråt har man kunnat konstatera att Nobelindustrier aldrig var på obestånd som Nordbanken hävdade, i samband med uppsägningen av alla krediterna.
Gota sålde företagscertifikat till Volvo och andra storföretag och kommuner för dryga miljarden, långt efter det att banken var på obestånd. Fortfarande hemlighålls när Gotas egentliga obeståndssituation inträffade, av såväl regeringen som våra domstolar.
Sekretesslagen gäller också den förtalslista, där även Säpo är inblandad. Den förtalslista som för närvarande cirkulerar mellan bankerna utgör det största förtalsregister i Sveriges historia med över 2 000 namn, där bland andra ledande företagare och advokater utpekas som grova brottslingar, trots att de inte är fällda för några brott.
Eftersom det aldrig var meningen att jag och andra skulle få ta del av all denna kränkande desinformation vet myndigheterna fortfarande inte hur de ska hantera  krisbankernas “svarta lista” som nu är polisanmäld och föremål för utredning av åklagare. Därför gör man som man brukar i dessa sammanhang – det vill säga ingenting. Den åklagare som har fått i uppdrag att gå igenom listan har hittills inte ens påbörjat sin förundersökning.
Sekretesslagen tillämpas även fortfarande beträffande den av journalisterna Peter Bratt och Jan Guillou avslöjade IB-affären, där oskyldiga människor utpekas för sin politiska tillhörighet och aktiviteter som senare vid noggrann efterkontroll visar sig inte alls överensstämma med verkligheten, i de fall som har kunnat kontrolleras.
I de sekretessregler som avser skydd för olika allmänna intressen ska skadan i allmänhet beskrivas så konkret som möjligt. När det gäller skyddet används i de flesta fall uttrycken “skada” eller “men”. Uttrycken användes även i 1937 års sekretesslag för att beskriva de olägenheter som då var avgörande för om en handling skulle få lämnas ut eller inte.

Ekonomisk skada stöd för sekretess

Sekretessen till förmån för enskilda gäller i tillämpliga delar också juridiska personer. Detta trots att juridiska personer inte kan sägas ha några “personliga förhållanden”. Till skydd för en juridisk peson kan därför endast rent ekonomisk skada åberopas som stöd för sekretess (se prop. s. 84, 457, 493).
Frågan är hur bankerna kan åberopa banksekretessen, när de har gjort sig skyldiga till brott, genom att bryta mot såväl banklagen som avtalslagen och genom att försätta sina kunder i konkurs, när de själva var skyldiga att begära sig i konkurs.
En förklaring till detta, efter att ha studerat sekretesslagen ordentligt, är att regeringen skyddar de brott som de svenska bankerna begick, under både den första och andra finanskrisen, för att det inte ska kunna bli några politiska konsekvenser för inblandade politiker.
Den enda orsaken till detta sekretesskydd, är att både de moderata och socialdemokratiska regeringarna var direkt inblandade, både under den första och andra finanskrisen.
I samband med bägge finanskriserna blev det regeringsskifte. Inblandade regeringsledamöter använder sig således av sekretesslagen för att skydda sitt eget revir.
Den motion som nyligen innefattar begäran om en sanningskommission, för att närmare utreda vad som hände under den sista bankkrisen, är således inlämnad av centern, kristdemokraterna och vänstern samt  enskild motion från folkpartiet,  medan motionerna från såväl moderaterna som socialdemokraterna fortfarande lyser med sin frånvaro.
Den svenska sekretesslagen används således i helt felaktiga syften genom att den tillåts användas för att dölja politikernas oförmåga att handlägga frågor när ett land befinner sig i krig eller i ekonomisk kris.
Någon annan anledning kan jag inte se till varför sekretessen omgående inte släpps för att avslöja allt som skedde under den senaste finanskrisen. Kanske vore detta en första uppgift för vår nye justitieminister Thomas Bodström att ta tag i?

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen

Teknisk fysik: Teori, Modellering och Visualisering (TMV)

•September 23, 2012 • Leave a Comment

spacingProfilansvarig: IrinaYakimenko, Docent i Teoretisk fysikspacing

Teknisk Fysik: teori, modellering och visualisering (TMV). Att kunna göra modeller av verkliga system är till stor nytta i många situationer, i allt från att beskriva komplexa fysikaliska förlopp till att förutse utvecklingen inom finansmarknaden. Alla modeller bygger på en teori och även om denna profil naturligtvis är fokuserad på fysikalisk teoribildning så ger det kursutbud som vi kan erbjuda också en allmänn färdighet i att omsätta teorier i simularingar. Linköpings universitet har forskning i världsklass inom materialvetenskap, högpresterande beräkningar och vetenskaplig visualisering. Internationellt forskningscenter för avancerade funktionella material, svenskt e-Vetenskapligt forskningscenter och ett nytt modernt visualiseringscentrum i Norrköping ger oss möjlighet att erbjuda en mycket avancerad utbildning inom området.

spacing
spacing
spacing

Profilens kursutbud inleds med grundläggande kurser som analytisk mekanik och kvantmekanik. Med dessa kurser som bas bygger vi på med ett antal valbara kurser som stakar ut en special- inriktning: elektromagnetiska fält, materialfysik, beräkningsfysik, datorgrafik och visualisering. Vi är också stolta att kunna erbjuda breddningskurser som, t.ex., relativitetsteori, relativistisk kvantmekanik och elementarpartikelfysik. Den nya fysiken representeras av kurser inom kvantdatorer, nanofysik, kaos och icke linjära fenomen m.fl. Profilen kompletteras med kurser med modellerings- och visualiserings-innehåll från andra institutioner.

spacing
Arbetsmarknaden för de som går denna profil är mycket intressant. Beräkningar och simularingar görs idag som nämnts ovan inom många områden. Antennutveckling och utbredning av elektromagnetiska vågor är ett område där Linköpingsregionen är stark. Många teoretiska fysiker finns på Saab Avionics, Saab Dynamics och FOI, NSC, meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) i Norrköping. Materialutveckling är ett annat område där teori är nödvändig. Man hitta också personer med bakgrund inom så vitt skilda områden som försäkringsbranschen, finansmarknaden, oljeletning , kärnkraftsindustrin, mm.mm. Teoretisk fysik med en inriktning mot modellering och visualisering är en utbildning som man väljer om man är intresserad av fysik men där man efter sin utbildning har stora valmöjligheter för sin fortsatta yrkeskarriär. Naturligtvis är det också så att denna profil är en utmärkt start på en doktorandutbildning.

FOI – The Swedish Defense Research Institution – summary of their public records of brain technology – 2011

•September 1, 2012 • Leave a Comment

HUMAN-SYSTEMS-INTERACTION, HSI

FOI’s Department for MSI conducts research and development of methods for valuing and developing the relationship between man, machine and system. Maximum use in system during all life cycle requires taking into account their needs, possibilities and constraints in the development of technology, system and methods.

FOI develops systems with emphasis on the interaction between people and technology. The goal is that systems be designed so that human cognitive potential, i.e. the ability to perceive, understand, and sorting information, can be utilized for maximum system effect. Key activities are human information retrieval, information management, situation awareness, operational performance, training and education.

Our work is focused on the interaction between humans and technology and the requirements of tasks. We develop and integrate behavioral and psycho-physical knowledge about human behavior in complex and stressful environments. In addition to studies in the operating environment, we perform various simulations for our customers. We have unique tools for the valuation of human behavior and performance as well as methods for the characterization and modeling of human behavior. Our experience and knowledge of man in military systems enable unique contributions to the development of civil systems.

THE MANAGEMENT OF HSI, HUMAN-SYSTEM INTERACTION

Central to our work is that decision makers can benefit from relevant information. Through our research on human-system interaction (MSI) and the management methodology issues, we can determine what the needs are and how they should be met. Often, information fusion is an important detail for the final decision support. The knowledge we create can also support the safety of society in terms of prevention and operational management.
Our biggest customer is the Armed Forces. FOI supports and participates in the development of new management systems by studying and examining management methodology.

DEFENCE ANALYSIS

Decision-makers need decision alternatives that provide flexibility and added value in a short term perspective. FOI’s Department for Defence Analysis produces data and create methods, tools and working methods that make for good decisions.
Clients are primarily in total defense authorities where operations research groups directly involved in various studies and planning jobs. The department also conducts research and investigative projects for business and for those of the scientific community.

RESEARCH AREAS

The management of HSI, Human-System Interaction
Humans and Technology

Rapid technological development is making increasing demands on people’s ability to act and function  together with advanced systems. FOI conducts extensive research on human interaction, physiological conditions and limitations.
Humans are a natural component of most modern systems. FOI’s breadth of research in this area provides an overview of the solutions required to get functional systems. Based on human functioning and capacity FOI conducts research in the HSI (human-system interaction), physiology, traumatology and emergency medical care.

DEFENCE MEDICINE

Operations in the defense research often involves large physical burden on people at risk of serious injury.

NANOTECHNOLOGY – OPPORTUNITIES AND LIMITATIONS

Nanotechnology has recently become a term that shows up in everything from medicines and pans to military intelligence systems. Nano is a prefix meaning one billionth, and comes from the Greek word nano, meaning dwarf. A nanometer is one millionth of a millimeter.
FOI conducted research on nanotechnology, even before the concept became so hot that it is today … The knowledge we have built up by the applied defense research can now through FOI training courses may also be other players to share.
(Own additions: National Board of Health Director-General wrote to one of us that they have no responsibility for nanotechnology related to the brain and the research project as the government’s directives are designed today.)

INFORMATION SYSTEM

At the department of information systems, we put people first and develop smart solutions ranging from data collection through advanced sensors into innovative presentation system. It provides smart solutions that increase the user’s ability to form an understanding of the position to be able to make better decisions.
Our research spans the entire chain from sensors to decision support. Sensors or arrays of sensors can provide early warning, monitoring events, helping to control the actions and map the extent of the injury. Our research in IT security, communications and electronic warfare are studying how information from the sensors to safely reach the decision maker. There will ensure ago FOI research in data fusion, systems and human-system interaction that the user can understand and translate that information into effective decisions.

Sammanfattat bevismaterial från regeringens mind control tekniker – Regeringen står inte för den dubbla politiska agendan … att det i regeringsdiskursen ingår en serie politiska teknologier för att styra samhället genom medborgarnas mentaliteter, genom olika “subtila” tvångsmetoder – för anpassning till regeringens val av medborgarnas klasstillhörighet sker också dold förföljelse och tortyr …

•August 31, 2012 • Leave a Comment

SAMMANFATTNING

Globalisering genom teknologier för politisk kontroll – ett enormt intrång i mänskligheten.

Globalisering är en ideologi – ett instrument för den ekonomiska eliten, innefattande centraliserat ekonomisystem med arkitekturen av det internationella finanssystemet, och en slags ekonomisk genetisk ingenjörskonst. (“Framstegen inom molekylärbiologi – antyder nya möjligheter till avsiktlig påverkan av människans mest grundläggande element: hjärnan och arvsmassan.” “Genetic mapping”, SOU 1972.59 Att välja framtid, s 89)

Den cybernetiska världen har till stor del verkat i det fördolda sedan andra världskriget – däri finns den historiska bakgrunden till uppstigandet av den vetenskapliga, teknologiska, ekonomiska och psykiatriska diktaturen, kopplad till en serie politiska teknologier med ambition att styra samhället genom medborgarna och deras mentaliteter, genom “subtila tvångsmetoder”. (“Hotet mot människans integritet framstår som klarast när man sätter de biologiska och psykologiska metoderna för beteendepåverkan i samband med nya teknologiska redskap för observation och bevakning av enskilda individer och grupper, samt insamling och lagring av data.”, SOU 1972:59 Att välja framtid, s 89)

Den politik som formats i eran av den globala kapitalismen, måste belysas och problematiseras i långt högre grad än vad som idag är fallet! Många av oss upplever att våra liv och vårt välstånd är i ständig fara.

Under det cybernetiska schemat levererar regeringar inte traditionella politiska ideologier – istället levererar de ej naturbetingade, men vetenskapligt baserade socioekonomiska förändringar som passar den ekonomiska elitens cybernetiska modell, för världsdominans. (”Vi önskar oss en tänkt framtid.” SOU 1972:59 Att välja framtid, s 112)

Världsregeringen har föga intresse för utjämning, rättvisa och solidaritet! 1/5 av jordens befolkning kontrollerar 4/5 av världens handel, egendom, inkomster och investeringar, samtidigt som den relativa skillnaden mellan globalt rika och fattiga ökar.

http://resistancestudies.org/files/SVGlobalamotstandsrorelser.pdf

Kungliga hedersdoktorer på KTH sedan andra världskriget, 1944 -2006

Originallänk … Kungliga Tekniska Högskolan

1944 H K H Kronprins Gustav Adolf

1983 H K H Prins Bertil

1989 H M Kung Carl XVI Gustav

Dessa tre moderna teknokratiska präster och ekonomiska guider från det anrika kungahuset Bernadotte – har uppenbart haft och har en stor uppgift att fylla i den “akademiska världens elfenbenstorn” som är strikt tabu för alla icke invigda, med undantag för de statligt utannonserade kurserna i “svartkonst” som kallas utbildning och försäljningen av mind control tjänster.

På den högsta politiska nivån finns det uppenbarligen nästan ingen efterfrågan alls på sunt förnuft, men däremot en chockerande stor efterfrågan på finansiell voodoo och träldom.

Under kulissnamn: Framtidsstudier/Framtidsforskning

Den följande texten är ett kort utdrag från den statliga utredningen.
Statens Offentliga Utredningar, SOU 1972:59 Att välja framtid

“Den 30 juni 1971 bemyndigade Kungl. Maj:t (Kung Gustav VI Adolf) statsministern (Olof Palme) att tillkalla gruppen inom forskningsberedningen, samma dag utsågs statsrådet Alva Myrdal som ordförande för arbetsgruppen för framtidsstudier.

I samband med tillsättningen av gruppen utfärdades en kommuniké som närmare belyser intentionerna:

Arbetsgruppens uppgifter är att kartlägga och värdera metoder och arbetsformer för framtidsstudier samt sammanställa och värdera aktuell inhemsk och framförallt utländsk framtidsforskning. I gruppens uppgifter ingår även att bedöma personalläget för svensk framtidsstudieverksamhet och undersöka vilka åtgärder som kan bidra till en förbättrad och utökad forskarutbildning på området. Gruppen bör därvid beakta de personella och institutionella resurser som främst universitet och folkskolor kan erbjuda, men även ta upp de möjligheter som kan finnas för andra institutioners medverkan.” (s 7)

Hur stora har kostnaderna varit för att korrigera medborgarnas beteende sedan sextiotalet?

SOU 1972:59 Att välja framtid/Justitiedepartementet – en övergång från juridisk till ideologisk styrning.

Då politiker agerar på ett sätt som är oförenligt med deras offentliga uppgifter – kan lagstiftningen i sammanhanget bättre förstås som en PR-handling, snarare än ett åtagande att agera efter de lagstiftade principerna.

Vilket har medfört att många människor idag befinner sig i en daglig kamp för sin personliga fysiska säkerhet som vanliga myndigheter inte garanterar. Då människor som utsätts för dessa statliga övergrepp inte kan väcka åtal – bör förhållandet till andra former av social organisation därför snabbt övervägas!!

SOU 1972:59, är en “ögonöppnare” angående globaliseringsprocessen:

1. Inledning – Uppdraget

2. Framtidsstudier – huvudproblem och grundbegrepp

3. Några internationella exempel på framtidsstudier

4. Planeringsunderlag – verksamheter och behov

5. Långsiktsmotiverad grundforskning

6. Autonoma framtidsstudier

7. Teori och metodik

8. Utbildning för framtidsstudier

9. Fortsatt planering för framtidsstudier i Sverige

Framtidsstudier-i-forsvarsplaneringen – Sak- och personregister

“Forskningen har, trots många verbala försäkringar om motsatsen, sin tyngdpunkt i materiella (naturvetenskapliga, tekniska, ekonomiska) problem.” (s 87)

Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) erbjuder kursprogram i Människa-Dator-Interaktion (MDI) – ett hotfull gen-väg mot nazism och rasism och mot människors frihet och värdighet

“Diskussionen om olika metoder att påverka människor leder till frågan om individens möjligheter att skydda sig mot icke-önskvärd påverkan och mot intrång i privatlivet.”

“Med elektronikens hjälp kommer man att kunna skapa olika slag av “två-vägs”- kontakter och upplevelser av närhet som människan aldrig förr kunnat uppleva.” (SOU 1972:59 Att välja framtid, s 89)

MÄNNISKA-DATOR-INTERAKTION ÄR ETT VÄLETABLERAT FORSKNINGS- OCH PRAKTIKOMRÅDE.

Har regeringen legitimitet att via skattemedel bekosta universitets- och högskoleutbildningar i Människa-Dator-Interaktion (MDI) – för att utbilda de studerande i “mästare och slavprogram” ?

Påverkan av känslor är en del av den mänskliga kognitiva processen – man kan hävda att en majoritet av mänskligt handlande är känslorelaterat.

KTH:s kursprogram i Computer Interaction

Människa Dator Interaktion: Principer och Design

Kursmomentet syftar till att ge grundläggande kunskaper om grundbegrepp inom området människa-datorinteraktion och användningsprocessens psykologi. Ytterligare ett syfte är att ge studenterna verktyg för att identifiera faktorer som påverkar kommunikationen människa och dator positivt och negativt samt ge designmetoder som förbättrar kommunikationen mellan människa och dator.

Studenten förväntas efter genomgången utbildning kunna:

• redogöra för grundläggande begrepp inom MDI-området (rörande mänsklig kognition, gränssnitt, interaktion och iterativ systemutveckling).

• redogöra för de flesta existerande interaktionsstilarna, både från ett användningsperspektiv och från ett utvecklarperspektiv.

• redogöra för ett stort antal interaktionsartefakter (interaction devices) och kunna avgöra för vilka användningssituationer de passar bäst.

• beskriva olika sätt att utforma interaktiva datorsystem på, med avseende på människors hela situation (t.ex. mobilitet, känslor, arbete och fritid, o.s.v.).

• tillgodogöra sig innehållet i forskningsartiklar inom området.

• analysera interaktiva datorsystem ur ett användbarhetsperspektiv.

• genomföra en expertutvärdering (t.ex. Heuristic Evaluation och Cognitive Walkthrough) av existerande interaktiva datorsystem.

• anpassa en design av ett interaktivt datorsystem efter olika användargruppers behov.

• skapa enklare pappersprototyper.

• välja relevant utvärderingsmetod givet ett specifikt datorsystem och sammanhang.

• välja interaktionsstil och interaktionsartefakt för en given användargrupp anpassad för deras uppgifter och situation.

• argumentera för olika lösningar av ett användbarhetsproblem.

• diskutera för- och nackdelar med ett interaktivt datorsystem utifrån olika användargruppers perspektiv.

• applicera generella teoretiska begrepp på konkreta gränssnittssituationer.

Kursens huvudsakliga innehåll

Under kursen gås följande igenom:
– karaktären av området människa-datorinteraktion; historik – perspektiv – forskning

– översiktligt om perception och representation, medvetande och minne,
konceptuella modeller och lärande

– egenskaper hos interaktiva system kommunikationssituationen, medier för kommunikation interaktionstekniker och processer

– interaktiva system relativt individer, arbetsuppgifter och organisationer
motiv för förbättringar av interaktiva system funktionalitet

– användbarhet modeller och modellkonflikter anpassning av system efter användare och verksamheter inlärning och utbildning dokumentation

– analys av tillämpningar

Justitiedepartementet / Ds Ju 1986:5 …olika forskningsområden, datainspektionen och andra myndigheter och organ är inblandade i den forskning där människan ovetande om sin roll utnyttjas

Peter Westerholm: “Jag är medicinsk rådgivare åt Landsorganisationen och därtill har jag ett akademiskt stödben. Jag är docent i arbetsmedicinsk epidemiologi. Det innebär att jag har personlig erfarenhet av arbete med register av olika slag, även med sådana register som innehåller information som uppfattas som känslig av många.
Det kan också på den samhällsvetenskapliga sidan gälla fördelningsfrågor. Det kan gälla välfärd eller dess motsats, som vi för enkelhetens skull kan kalla för ofärd. Det kan gälla utslagning och mycket annat. För detta behövs naturligtvis longitudinella ansatser. Inte bara för att beskriva fenomen som sådana utan även för att försöka förklara deras orsak.
Men det är alldeles klart att vi i en del fall tvingas att inte bara söka information i form av fakta till dessa frågeställningar, dessa förklaringar.

Vi måste också söka oss till människors upplevelser av det som händer, kanske även deras åsikter, deras värderingar. Och det är klart att detta för in oss på områden som inte är oskyldiga och om inte på något sätt är generellt neutrala. Detta kan då upplevas som ett hot av många.

Jag vill också påminna om det tredje och det är det acceptabla. Vad som är av medborgarna acceptabelt. Då kommer vi tillbaka till det här rollspelet litet grand. I grunden handlar det här om en politisk process. Det är interagerande mellan medborgarna och de institutioner som samhället har byggt upp, nämligen forskningsinstitutioner eller tillsynsmyndigheter. Det är en interaktion. Det är klart att det är en avvägning mellan ändamål och integritet och forskningens frihet. Inget av det här måste betraktas som heligt i och för sig. Det är en fråga om en avvägningsprocess där alla tre måste kunna maka på sig…Då kan man säga så här. Vi har ju egentligen fyra olika roller. Vi har dem som gör forskningen, det är forskarna. Sedan har vi dem som forskningen utförs på. Det är subjekten eller medborgarna. Därefter har vi den tredje gruppen, som vi kan kalla för grindvakterna, de som ser till att det så att säga läggs upp spärrar på vägen så att det inte går för tokigt.” Läs mer … Justitiedepartementet-Ds-Ju-1986:5

Instrumental användning av känslor, för att till exempel få människor att konsumera är ett av användningsområdena inom Människa-Dator-Interaktion.

Institutionen för Data- och Systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet säljer tjänster inom: Designinteraktion mellan människa och datorsystem

Där teknik och människa möts

Forskningen vid DSV handlar om design och utveckling av informationssystem för att skapa fungerande lösningar för existerande och framtida problem. Det innefattar bl a metoder för att analysera komplexa system, interaktion mellan människor och datorer samt säkerhetstänkande.

Vi tillämpar vår forskning på verkliga och viktiga problem. Det kan handla om katastrofhantering i stor skala, men också om stöd för effektiv möteshantering eller livslångt lärande. Vi konstruerar också verktyg som är anpassade till människans språk, bl a  för att man lätt ska kunna hitta och sammanfatta information på Internet.

Som forskare är vi också intresserade av människors liv, arbete, lärande och fritid. Vi vill förstå och påverka hur tekniken griper in i och förändrar vår vardag. Det handlar självklart om tillämpningar av informationsteknik i det professionella livet, men också om det mobila livet, om lek och spel, om människors hälsa och olika användargrupper, såsom t.ex. barn och datorspelare.

Vi studerar metoder för att hantera komplexa problem, från algoritmer för att analysera stora datamängder till designmetodik för interaktionen mellan människa och maskin. Vårt arbete genomsyras av en helhetssyn och ett systemtänkande för hur tillämpningarna av vår kunskap ska användas ute i människors yrkes- och fritidsliv. Vi vill att all forskning ska omsättas i realistiska tillämpningar som kan prövas i de komplexa, verkliga situationer de är ämnade för.

Forskningen vid DSV är ofta ämnesöverskridande och genuint tvärvetenskaplig genom att perspektiv och metoder från andra ämnen införlivas, såsom psykologi, lingvistik, filosofi, statistik och matematik. Forskningen bidrar också till dessa ämnen genom metoder och tekniker för att söka ny kunskap

Läs mer … Designmetodik för interaktion mellan människa och dator

“Överstimulering ökar som en direkt konsekvens av teknologins accelerande utvecklingstempo. Därmed ökar också risken för snabbare förslitning av den mänskliga organismen. Det är därför en angelägen tvärvetenskaplig forskningsuppgift att belysa människans reaktioner på överstimulering.” (SOU 1972:59 Att välja framtid, s 89)

Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV)

Forskningsintresset i affektiva datorer utvecklar teorier från psykologin. Intresset för modellering av känslor får konsekvenser för den teoretiska beskrivningen och som en konsekvens för hur vi uppfattar människors känslor i allmänhet.

I Petra Sundströms doktorsavhandling presenteras en modell som kallas ”Affective Loop” avsedd att användas för design av tjänster.

Affective Computing – även känd som:

Emotionell data-behandling

Känslomässigt orienterade datorer

Affektive Loop

“Det finns en brist på uppmärksamhet till emotionella och fysiska aspekter av kommunikation i hur vi fram till nu närmat oss kommunikation mellan människor inom Människa Dator Interaktion (MDI). Som formgivare av digitala kommunikationsverktyg måste vi överväga att ändra den underliggande modellen för den kommunikation som råder i MDI: informationsöverföringsmodellen. Kommunikation handlar om så mycket mer än att överföra information. Det handlar om att lära känna dig själv, vem du är och vilken roll du spelar i det meddelande som utvecklas. Det handlar också om upplevelsen av en kommunikationsprocess, hur det känns, hur känslan förändras, när den förändras, varför och kanske av vem den (känslan) initieras, ändras, eller störs. Idén om Affektive Loop erfarenhet inom design syftar till att skapa nya uttrycksfulla och erfarenhetsmässiga media för hela användningen, utförd med den sociala och fysiska världen de lever i, och där kommunikation inte bara handlar om att få ut budskapet, utan också om att leva i upplevelsen av kommunikationen – känna det.

En Affektive Loop erfarenhet är en framväxande, i ögonblicket, en känslomässig upplevelse där den inre känslomässig upplevelsen, den aktuella situationen och det sociala och fysiska sammanhanget agerar tillsammans för att skapa en förkroppsligad komplett upplevelse. Loop perspektivet kommer från hur denna erfarenhet sker i kommunikationen och hur det finns ett rytmiskt mönster i kommunikationen där de som är inblandade turas om att både uttrycka sig och stå tillbaka för att tolka tillfället.

Kommunikation handlar ju inte bara om den faktiska informationen som överförs, betonar Sundström. Det handlar också om saker såsom våra tidigare erfarenheter, vårt känslotillstånd, hur det känns att kommunicera, hur känslorna förändras under kommunikationen etc.”

Ännu ett affärserbjudande om modellering av mänskligt beteende presenteras här från:

Totalförsvarets forskningsinstitut FOI: Människa – System – Interaktion

Maximalt användningsvärde i system under hela livscykeln kräver att hänsyn tas till människans behov, möjligheter och begränsningar vid utveckling av teknik, system och metoder. Hos FOI utvecklas system med fokus på samspelet mellan människa och teknik.

FOI:s institution för MSI bedriver forskning och metodutveckling för värdering och utveckling av förhållandet mellan människa, maskin och system. Målet är att systemen utformas så att människans kognitiva potential, det vill säga förmåga att uppfatta, förstå och sortera information, kan utnyttjas för maximal systemeffekt. Centrala verksamhetsområden är mänsklig informationsinhämtning, informationshantering, situationsmedvetande, operativ prestation, träning och utbildning.

Vårt arbete är fokuserat på samspelet mellan människa och teknik samt de krav som arbetsuppgifter och omgivning ställer. Vi utvecklar och integrerar beteendevetenskaplig och psykofysisk kunskap kring mänskligt beteende i komplexa och påfrestande miljöer. Förutom studier i operativ miljö utför vi olika typer av simuleringar åt våra kunder. Vi har unika verktyg för värdering av mänskligt beteende och prestationer samt metodik för beskrivning och modellering av mänskligt beteende. Vår erfarenhet och kunskap kring människan i militära system möjliggör unika bidrag till utvecklingen av civila system.

Våra huvudkunder är Försvarsmakten och Försvarets materielverk.

2008-09-26

PuL-info

Syftet med PuL (Personuppgiftslagen 1998:204) är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks när personuppgifter behandlas.

SFS 1998:204

Lagen innehåller bestämmelser om behandling av personuppgifter. PuL gäller all behandling av personuppgifter som sker automatiskt, d.v.s. med hjälp av datorer eller någon annan form av IT-teknik. Det innebär att lagen har en mycket vittomfattande tillämpning.

Behandling av personuppgifter

En behandling av personuppgifter måste vara tillåten enligt PuL. Det innebär bland annat att den person som uppgifterna avser antingen har lämnat sitt samtycke eller att behandlingen uppfyller något annat villkor i lagen.

Informationsskyldighet

PuL föreskriver att den enskilde skall informeras när uppgifter om honom eller henne behandlas elektroniskt.

Personuppgifter och Internet

Personuppgifter som publiceras på Internet är i allra högsta grad tillgängliga för alla. PuL tillåter ändå i vissa fall att personuppgifter läggs ut på webben. Här listas några praktiska exempel över vad som generellt gäller på arbetsplatsen, i skolan, föreningslivet, kommuner och foton.

Ordförklaringar

I lagtexten förekommer många ord som kan vara svåra att förstå.

Registerutdrag

Varje svensk medborgare har rätt att ta del av allmänna handlingar. I vissa fall är rätten dock begränsad. En handling är allmän om den förvaras hos riksdagen eller en beslutande kommunal församling. Offentlighetsprincipen innebär också att vissa uppgifter är tillgängliga för alla.

Fördjupning om PuL

Det är främst 23-27 §§ som rör privatpersoner. De handlar om information som ska lämnas självmant eller efter ansökan samt sekretess och tystnadsplikt.

http://www.foi.se/Sidor-utanfor-meny/Om-webbplatsen/PuL-info/

Det är inte längre en hemlighet att Sveriges regering bedriver informationsoperationer och informationskrig mot medborgarna – mind control vapen är kategoriserade som informationsteknologier

Rosenbad parasiternas palats

Proposition 1999/2000:86, sid 36.

“Informationsoperationer är samlade och samordnade åtgärder i fred, kris och krig till stöd för politiska och militära mål genom att påverka och utnyttja motståndares eller annan utländsk aktörs information och informationssystem. Det kan ske genom att utnyttja egen information och egna informationssystem samtidigt som dessa också måste skyddas. Ett viktigt inslag är att påverka människors beslutsprocesser och beslutsfattande.

Det finns både offensiva och defensiva informationsoperationer. De genomförs i politiska, ekonomiska och militära sammanhang. Exempel på informationsoperationer är till exempel informationskrig, massmediemanipulation, psykologisk krigföring och underrättelseverksamhet.

Defensiva informationsoperationer är samordnade och samlade åtgärder i fred, kris och krig avseende policy, operationer, personal och teknik för att skydda och försvara information, informationssystem och förmåga till rationellt beslutsfattande.”

Avtal mellan Sveriges och USA:s regering om vetenskapligt och tekniskt samarbete till skydd för den nationella säkerheten

Vid en ceremoni i Washington DC fredagen den 13 april 2007, undertecknade Sveriges dåvarande försvarsminister Mikael Odenberg och USA:s minister för Homeland Security Michael Chertoff en överenskommelse angående forsknings- och utvecklingsfrågor inom säkerhetsområdet. Avtalet syftar till att skapa ett långsiktigt partnerskap och berör bland annat informationsutbyte och möjlig koordinering av forskningsprogram.

“Lärdomarna efter tidigare katastrofer är att vi måste bli bättre på att samarbeta med andra länder. Detta avtal är ett viktigt steg i denna riktning.

Det säger försvarsminister Mikael Odenberg med anledning av att han idag undertecknat ett säkerhetsforskningsavtal med USA. Undertecknandet skedde i Washington DC vid en ceremoni med USA:s minister för Homeland Security, Michael Chertoff.

– Avtalet möjliggör ett gemensamt forsknings- och informationsutbyte mellan Sverige och USA inom det civila säkerhetsområdet. Samarbetet ska leda till ökade kunskaper för hur vi möter gemensamma hot och risker.”

Här finns: Försvarsdepartementets pressmeddelande om ceremonin

Regeringar involverade i det globala militärindustriella komplexet prioriterar uppenbart inte frågor som rör miljö, samhälle, hälsa och individer…

Utdrag från samarbetsavtalet: Artikel 4

2. Sveriges försvarsminister är den högsta myndigheten inom Sveriges regering med ansvar för överinseende över samarbetsaktiviteter i Sverige och förordnas härmed till ”svensk verkställande myndighet” med ansvar för förvaltningen av detta avtal. Detta ansvar får delegeras till andra personer i försvarsdepartementet.

Läs avtalet på engelska här:  Agreement between the government of the United States of America and the government of the Kingdom of Sweden on cooperation in science and technology for homeland security matters

Läs avtalet på svenska här:  Avtal mellan Konungariket Sveriges regering och Amerikas förenta staters regering om vetenskapligt och tekniskt samarbete till skydd för den nationella säkerheten

Målen för vår säkerhet:

“Försvarsberedningen har i tidigare rapporter slagit fast att säkerhet är ett vidare begrepp än skydd av det egna fysiska territoriet. I en strategi för Sveriges säkerhet (Ds 2006:1) föreslog Försvarsberedningen, vilket senare fastlades av riksdagen, att målen för vår säkerhet skulle vara:

– att värna befolkningens liv och hälsa

– att värna samhällets funktionalitet

– att värna vår förmåga att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter.

Det som hotar något av ovanstående mål är säkerhetshot. Med denna definition hotas vår säkerhet även av miljöförstöring och klimatförändringar.”

http://www.regeringen.se/sb/d/306/a/93589

Demokrati genom civilt samhälle? Reflektioner kring Demokratiutredningens sanningspolitik -En vanlig uppfattning är att civilsamhället bör ses som en autonom sfär genomsyrad
av dygder som gemenskap, närhet och förtrolighet

“Under senare år har det så kallade ‘civila samhället’ blivit ett politiskt och akademiskt modeord. Att hänvisa till det civila samhället har också blivit något av en patentlösning på en rad samhälleliga och demokratiska ‘problem’ . Man förstår mer eller mindre vagt, vad begreppet står för och vilken funktion det civila samhället fyller. Men detta måste problematiseras i långt högre grad än vad som är fallet idag.”

“Siktet är i dessa politiska projekt är inställt på att styra samhället genom att forma medborgarnas sinnen och kroppar, att i grunden skapa “nyttiga individer” (Foucault, 1987: 246). Detta slags projekt fångade Foucault i begreppet governmentality. Begreppet består av govern – att styra – och av mentality– förställningar eller mentalitet. Med denna konstellation ville han sätta fokus på hur makten griper in i våra sinnen och kroppar, hur den gestaltar det vi tänker och gör.”

I diverse statliga utredningar behandlas och kritiseras regeringens missbruk av biopolitik och avancerade teknologier för att styra, kontrollera och manipulera medborgarna – till förmån för den politiska ekonomin på global nivå. I SOU 1996: 177 Egenmakt: Att återerövra vardagen, (s 89) står följande att läsa:

“Så länge lösningarna konstrueras av “någon annan” blir medborgaren kontrollerad. Det ligger i sakens natur. När medborgaren tillåts/återerövrar initiativet uppnås egenmakt.

”Medborgarna måste ges autonomi för att var för sig och i olika slag av gemensam självförvaltning i största möjliga utsträckning själva ordna sina liv. (SOU 2000:1 En uthållig demokrati!, s. 20).

“Demokratiminister Britta Lejon (1999) betonar exempelvis att det behövs ett ‘perspektivbyte inom demokratidebatten’ som i högre grad ställer ‘medborgarens berättigade krav på mer makt över vardagen och över politikens utformning i centrum’.”

Utdrag ur Magnus Dahlstedts; Demokrati genom civilt samhälle? http://www.sciecom.org/ojs/index.php/st/article/viewFile/2223/1800

Paradigmet: det “civila samhället”

“Det civila samhället är idag ett allmänt omfattande begrepp. Förmodligen har det medverkat till att förändra vårt sätt att betrakta politiken och samhället. Det introducerades under en period då demokratin och politiken började omdefinieras. Det hade sina rötter i en östeuropeisk kritik mot den kommunistiska diktaturen. Men kom även att få stor betydelse i den demokratiska världen.

Parallellt förlorade nämligen idén och föreställningen om att staten och den offentliga sektorn kunde och skulle expandera ytterligare successivt stöd. Den starka staten, det starka samhället eller “the big government” utsattes för en allt hårdare kritik. Den offentliga sektorn  ansågs ha blivit allt för stor. Offentliga välfärdsprogram var, hävdade många, ineffektiva eller rent av kontraproduktiva.

Kritiken mot statsinterventionismen hade förstås en nyliberal utgångspunkt, och var onekligen en del av den så kallade högervågen. Men den var otvivelaktigt också ett uttryck för en allmän individualism, en vidare omfattande individualisering, och därmed för mycket större socio-kulturella förändringar. Kritiken mot etatismen var inte heller bara en högerfråga. Även inom vänstern fördes en debatt som gick ut på att ökad statlig inblandning inte längre var ett självklart önskvärt politiskt recept.1

Sammantaget har det civila samhället förändrat villkoren för den politiska debatten och för vår förståelse av demokratin.”

(Utdrag från SOU 1999:112 Civilsamhället som demokratins arena (s 94-95).

Doktorsavhandling som studerar implicit, outtalad teknologisk styrning som skapar och påverkar människans möjligheter att konstruera sig själv som ett särskilt subobjekt. av individen och friheten, individen och valmöjligheterna. För mera information … Att styra i namn av framtid, Elisabeth Hedlund

Teknisk analys med neurala nätverk

•August 31, 2012 • Leave a Comment

Neurala nätverk är mycket lämpade för att modellera kursutveckling. De kan själva utveckla matematiska modeller av kursbeteendet och de har förmåga att extrahera information från stora datamängder vilket är nödvändigt för komplexa signaler såsom aktiekurser.

Ett neuralt nätverk består av en mängd sammankopplade “neuroner” som fungerar som en artificiell hjärna. Nätet stimuleras med lämpliga insignaler som kan bestå av kurshistorik, utdata från tekniska indikatorer, m.m.Det neurala nätverket tränas för att kunna hitta samband mellan dessa insignaler och framtida kursvärden. Om det finns sådana samband är neurala nätverk fenomenala att hitta dessa. Detta utnyttjas sedan för att ge lämpliga köp- och säljsignaler.

Inställningsmöjligheter i Optimal Börs »»»

Den biologiska hjärnan

Den mänskliga hjärnan tillhör de mest komplexa objekten i universum. Fastän hjärnan har en betydligt långsammare bearbetningshastighet och mindre lagringsutrymme än en modern dator så är den ändå överlägsen i många områden såsom mönsterigenkänning och anpassning till nya sitationer. Med modern teknik kan neurala nätverk härma hjärnans sätt att lära sig och bearbeta information. Dessa neurala nätverk består av en mängd sammankopplade “neuroner” med flera ingångar och en utgång. Ingångarnas vikt(betydelse) och antal kan variera. Utgången är en funktion av alla ingångar. Bilden nedanför visar hur biologiska neuroner samverkar med varandra.

Vi ser att den blåa neuronen sänder en impuls till den gula neuronen. Den gula neuronen kan ta emot andra impulser (olika starka) från andra neuroner, men skickar bara ut en utsignal (en funktion av alla insignaler).

Detta biologiska system kan överföras till en dator:

Figuren nedan visar ett antal ingångar med varierande styrka som neuronerna bearbetar och producerar en utsignal ifrån. Att bygga nätverk av dessa neuroner är mycket komplicerat och involverar neurala modeller och matematik som är utanför denna korta sammanfattning.

Fastän neurala nätverk inte närmelsevis är lika avancerade som deras biologiska förebilder, så härmar dessa nätverk vårt sätt att tänka för att ge snabbare och bättre beslutsunderlag.

Trading med neurala nätverk

Neurala nätverk utgår inte från några förutfattade regler (som klassisk teknisk analys) utan hittar egna samband

Neurala nätverk är mycket bra på att hitta mönster

Neurala nätverk kan arbeta med olika typer av indata och är därför mer flexibla än en enskild indikator. T.ex kan man mata ett neuralt nätverk med både kurshistorik och med olika tekniska indikatorer.

Vilka använder neural trading?

Det finns flera finansiella områden där neurala nätverksbaserade applikationer används professionellt, t.ex vid handel med obligation för att beräkna sannolikheten att ett givet bolag inte kan betala sin skuld, för att förutsäga framtida försäljning baserad på olika indata och vid aktiehandel för att förutsäga framtida kursutveckling. Proffesionella aktörer och institutioner testar och använder teknologin i ökande grad för att mer noggrannt kunna förutsäga händelser och vinster.

Varför använder inte alla det?

Att applicera neurala nätverk vid trading är relativt nytt och att bygga neurala applikationer involverar komplex matematik. Det går inte heller att analysera ett neuralt nätverk och förklara hur det fungerar när det drar sina slutsatser.En del kritiker menar att idén om att mjukvara kan lära sig marknadens beteende är bristfällig. Om människor inte kan förutsäga marknaden med säkerhet, hur kan vi då skapa mjukvara som kan åstadkomma någonting vi inte själva förstår?

Empiriska studier

Det finns många empiriska studier utförda på högskolor och universitet som visar att neurala nätverk kan utnyttjas för att ge bättre avkastning än en simpel “buy and hold” strategi. Läs gärna mer i nedanstående samling av tekniska avhandlingar:

Stock Market Prediction Using Artificial Neural Networks
Birgul Egeli, Meltem Ozturan, Bertan Badur
Bogazici University, Istanbul, Turkey

Testing Stock Market Efficiency Using Neural Networks
Marius Januskevicius
Stockholm School of Economics in Riga, Lithuania

Neural Network Applications in Stock Market Predictions
Marijana Zekic
University of Josip Juraj Strossmayer in Osijek, Croatia

Feedforward and Recurrent Neural Networks and Genetic Programs for Stock Market and
Time Series Forecasting

Peter C. McCluskey
Brown University, Rhode Island

Using Neural Networks to Forecast Stock Market Prices
Ramon Lawrence
University of Manitoba

Regime Switching and Artificial Neural Network Forecasting of the Cyprus Stock Exchange Daily Returns
Eleni Constantinou, Robert Georgiades, Avo Kazandjian och Georgios Kouretas
University of Crete, Greece

Stock Price Prediction: Kohonen Versus Backpropagation
Alexey Zorin
Technical University of Riga, Lithuania

Stock Prediction – A Neural Network Approach
Karl Nygren
Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm

Modelling Riga Stock Exchange Index Using Neural Networks
Alexey Zorin och Arkady Borisov
Technical University of Riga, Lithuania

Hurst Exponent and Financial Market Predictability
Bo Quian och Khaled Rasheed
University of Georgia, USA
Experiment med neurala nätverk som visar att finansiella data med stora hurst-koefficienter lättare kan förutsägas än finansiell data med hurst-exponenter nära 0,5 Länk: http://www.optimalbors.se/neuralt_natverk.htm