Sammanfattat bevismaterial från regeringens mind control tekniker – Regeringen står inte för den dubbla politiska agendan … att det i regeringsdiskursen ingår en serie politiska teknologier för att styra samhället genom medborgarnas mentaliteter, genom olika “subtila” tvångsmetoder – för anpassning till regeringens val av medborgarnas klasstillhörighet sker också dold förföljelse och tortyr …

SAMMANFATTNING

Globalisering genom teknologier för politisk kontroll – ett enormt intrång i mänskligheten.

Globalisering är en ideologi – ett instrument för den ekonomiska eliten, innefattande centraliserat ekonomisystem med arkitekturen av det internationella finanssystemet, och en slags ekonomisk genetisk ingenjörskonst. (“Framstegen inom molekylärbiologi – antyder nya möjligheter till avsiktlig påverkan av människans mest grundläggande element: hjärnan och arvsmassan.” “Genetic mapping”, SOU 1972.59 Att välja framtid, s 89)

Den cybernetiska världen har till stor del verkat i det fördolda sedan andra världskriget – däri finns den historiska bakgrunden till uppstigandet av den vetenskapliga, teknologiska, ekonomiska och psykiatriska diktaturen, kopplad till en serie politiska teknologier med ambition att styra samhället genom medborgarna och deras mentaliteter, genom “subtila tvångsmetoder”. (“Hotet mot människans integritet framstår som klarast när man sätter de biologiska och psykologiska metoderna för beteendepåverkan i samband med nya teknologiska redskap för observation och bevakning av enskilda individer och grupper, samt insamling och lagring av data.”, SOU 1972:59 Att välja framtid, s 89)

Den politik som formats i eran av den globala kapitalismen, måste belysas och problematiseras i långt högre grad än vad som idag är fallet! Många av oss upplever att våra liv och vårt välstånd är i ständig fara.

Under det cybernetiska schemat levererar regeringar inte traditionella politiska ideologier – istället levererar de ej naturbetingade, men vetenskapligt baserade socioekonomiska förändringar som passar den ekonomiska elitens cybernetiska modell, för världsdominans. (”Vi önskar oss en tänkt framtid.” SOU 1972:59 Att välja framtid, s 112)

Världsregeringen har föga intresse för utjämning, rättvisa och solidaritet! 1/5 av jordens befolkning kontrollerar 4/5 av världens handel, egendom, inkomster och investeringar, samtidigt som den relativa skillnaden mellan globalt rika och fattiga ökar.

http://resistancestudies.org/files/SVGlobalamotstandsrorelser.pdf

Kungliga hedersdoktorer på KTH sedan andra världskriget, 1944 -2006

Originallänk … Kungliga Tekniska Högskolan

1944 H K H Kronprins Gustav Adolf

1983 H K H Prins Bertil

1989 H M Kung Carl XVI Gustav

Dessa tre moderna teknokratiska präster och ekonomiska guider från det anrika kungahuset Bernadotte – har uppenbart haft och har en stor uppgift att fylla i den “akademiska världens elfenbenstorn” som är strikt tabu för alla icke invigda, med undantag för de statligt utannonserade kurserna i “svartkonst” som kallas utbildning och försäljningen av mind control tjänster.

På den högsta politiska nivån finns det uppenbarligen nästan ingen efterfrågan alls på sunt förnuft, men däremot en chockerande stor efterfrågan på finansiell voodoo och träldom.

Under kulissnamn: Framtidsstudier/Framtidsforskning

Den följande texten är ett kort utdrag från den statliga utredningen.
Statens Offentliga Utredningar, SOU 1972:59 Att välja framtid

“Den 30 juni 1971 bemyndigade Kungl. Maj:t (Kung Gustav VI Adolf) statsministern (Olof Palme) att tillkalla gruppen inom forskningsberedningen, samma dag utsågs statsrådet Alva Myrdal som ordförande för arbetsgruppen för framtidsstudier.

I samband med tillsättningen av gruppen utfärdades en kommuniké som närmare belyser intentionerna:

Arbetsgruppens uppgifter är att kartlägga och värdera metoder och arbetsformer för framtidsstudier samt sammanställa och värdera aktuell inhemsk och framförallt utländsk framtidsforskning. I gruppens uppgifter ingår även att bedöma personalläget för svensk framtidsstudieverksamhet och undersöka vilka åtgärder som kan bidra till en förbättrad och utökad forskarutbildning på området. Gruppen bör därvid beakta de personella och institutionella resurser som främst universitet och folkskolor kan erbjuda, men även ta upp de möjligheter som kan finnas för andra institutioners medverkan.” (s 7)

Hur stora har kostnaderna varit för att korrigera medborgarnas beteende sedan sextiotalet?

SOU 1972:59 Att välja framtid/Justitiedepartementet – en övergång från juridisk till ideologisk styrning.

Då politiker agerar på ett sätt som är oförenligt med deras offentliga uppgifter – kan lagstiftningen i sammanhanget bättre förstås som en PR-handling, snarare än ett åtagande att agera efter de lagstiftade principerna.

Vilket har medfört att många människor idag befinner sig i en daglig kamp för sin personliga fysiska säkerhet som vanliga myndigheter inte garanterar. Då människor som utsätts för dessa statliga övergrepp inte kan väcka åtal – bör förhållandet till andra former av social organisation därför snabbt övervägas!!

SOU 1972:59, är en “ögonöppnare” angående globaliseringsprocessen:

1. Inledning – Uppdraget

2. Framtidsstudier – huvudproblem och grundbegrepp

3. Några internationella exempel på framtidsstudier

4. Planeringsunderlag – verksamheter och behov

5. Långsiktsmotiverad grundforskning

6. Autonoma framtidsstudier

7. Teori och metodik

8. Utbildning för framtidsstudier

9. Fortsatt planering för framtidsstudier i Sverige

Framtidsstudier-i-forsvarsplaneringen – Sak- och personregister

“Forskningen har, trots många verbala försäkringar om motsatsen, sin tyngdpunkt i materiella (naturvetenskapliga, tekniska, ekonomiska) problem.” (s 87)

Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) erbjuder kursprogram i Människa-Dator-Interaktion (MDI) – ett hotfull gen-väg mot nazism och rasism och mot människors frihet och värdighet

“Diskussionen om olika metoder att påverka människor leder till frågan om individens möjligheter att skydda sig mot icke-önskvärd påverkan och mot intrång i privatlivet.”

“Med elektronikens hjälp kommer man att kunna skapa olika slag av “två-vägs”- kontakter och upplevelser av närhet som människan aldrig förr kunnat uppleva.” (SOU 1972:59 Att välja framtid, s 89)

MÄNNISKA-DATOR-INTERAKTION ÄR ETT VÄLETABLERAT FORSKNINGS- OCH PRAKTIKOMRÅDE.

Har regeringen legitimitet att via skattemedel bekosta universitets- och högskoleutbildningar i Människa-Dator-Interaktion (MDI) – för att utbilda de studerande i “mästare och slavprogram” ?

Påverkan av känslor är en del av den mänskliga kognitiva processen – man kan hävda att en majoritet av mänskligt handlande är känslorelaterat.

KTH:s kursprogram i Computer Interaction

Människa Dator Interaktion: Principer och Design

Kursmomentet syftar till att ge grundläggande kunskaper om grundbegrepp inom området människa-datorinteraktion och användningsprocessens psykologi. Ytterligare ett syfte är att ge studenterna verktyg för att identifiera faktorer som påverkar kommunikationen människa och dator positivt och negativt samt ge designmetoder som förbättrar kommunikationen mellan människa och dator.

Studenten förväntas efter genomgången utbildning kunna:

• redogöra för grundläggande begrepp inom MDI-området (rörande mänsklig kognition, gränssnitt, interaktion och iterativ systemutveckling).

• redogöra för de flesta existerande interaktionsstilarna, både från ett användningsperspektiv och från ett utvecklarperspektiv.

• redogöra för ett stort antal interaktionsartefakter (interaction devices) och kunna avgöra för vilka användningssituationer de passar bäst.

• beskriva olika sätt att utforma interaktiva datorsystem på, med avseende på människors hela situation (t.ex. mobilitet, känslor, arbete och fritid, o.s.v.).

• tillgodogöra sig innehållet i forskningsartiklar inom området.

• analysera interaktiva datorsystem ur ett användbarhetsperspektiv.

• genomföra en expertutvärdering (t.ex. Heuristic Evaluation och Cognitive Walkthrough) av existerande interaktiva datorsystem.

• anpassa en design av ett interaktivt datorsystem efter olika användargruppers behov.

• skapa enklare pappersprototyper.

• välja relevant utvärderingsmetod givet ett specifikt datorsystem och sammanhang.

• välja interaktionsstil och interaktionsartefakt för en given användargrupp anpassad för deras uppgifter och situation.

• argumentera för olika lösningar av ett användbarhetsproblem.

• diskutera för- och nackdelar med ett interaktivt datorsystem utifrån olika användargruppers perspektiv.

• applicera generella teoretiska begrepp på konkreta gränssnittssituationer.

Kursens huvudsakliga innehåll

Under kursen gås följande igenom:
– karaktären av området människa-datorinteraktion; historik – perspektiv – forskning

– översiktligt om perception och representation, medvetande och minne,
konceptuella modeller och lärande

– egenskaper hos interaktiva system kommunikationssituationen, medier för kommunikation interaktionstekniker och processer

– interaktiva system relativt individer, arbetsuppgifter och organisationer
motiv för förbättringar av interaktiva system funktionalitet

– användbarhet modeller och modellkonflikter anpassning av system efter användare och verksamheter inlärning och utbildning dokumentation

– analys av tillämpningar

Justitiedepartementet / Ds Ju 1986:5 …olika forskningsområden, datainspektionen och andra myndigheter och organ är inblandade i den forskning där människan ovetande om sin roll utnyttjas

Peter Westerholm: “Jag är medicinsk rådgivare åt Landsorganisationen och därtill har jag ett akademiskt stödben. Jag är docent i arbetsmedicinsk epidemiologi. Det innebär att jag har personlig erfarenhet av arbete med register av olika slag, även med sådana register som innehåller information som uppfattas som känslig av många.
Det kan också på den samhällsvetenskapliga sidan gälla fördelningsfrågor. Det kan gälla välfärd eller dess motsats, som vi för enkelhetens skull kan kalla för ofärd. Det kan gälla utslagning och mycket annat. För detta behövs naturligtvis longitudinella ansatser. Inte bara för att beskriva fenomen som sådana utan även för att försöka förklara deras orsak.
Men det är alldeles klart att vi i en del fall tvingas att inte bara söka information i form av fakta till dessa frågeställningar, dessa förklaringar.

Vi måste också söka oss till människors upplevelser av det som händer, kanske även deras åsikter, deras värderingar. Och det är klart att detta för in oss på områden som inte är oskyldiga och om inte på något sätt är generellt neutrala. Detta kan då upplevas som ett hot av många.

Jag vill också påminna om det tredje och det är det acceptabla. Vad som är av medborgarna acceptabelt. Då kommer vi tillbaka till det här rollspelet litet grand. I grunden handlar det här om en politisk process. Det är interagerande mellan medborgarna och de institutioner som samhället har byggt upp, nämligen forskningsinstitutioner eller tillsynsmyndigheter. Det är en interaktion. Det är klart att det är en avvägning mellan ändamål och integritet och forskningens frihet. Inget av det här måste betraktas som heligt i och för sig. Det är en fråga om en avvägningsprocess där alla tre måste kunna maka på sig…Då kan man säga så här. Vi har ju egentligen fyra olika roller. Vi har dem som gör forskningen, det är forskarna. Sedan har vi dem som forskningen utförs på. Det är subjekten eller medborgarna. Därefter har vi den tredje gruppen, som vi kan kalla för grindvakterna, de som ser till att det så att säga läggs upp spärrar på vägen så att det inte går för tokigt.” Läs mer … Justitiedepartementet-Ds-Ju-1986:5

Instrumental användning av känslor, för att till exempel få människor att konsumera är ett av användningsområdena inom Människa-Dator-Interaktion.

Institutionen för Data- och Systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet säljer tjänster inom: Designinteraktion mellan människa och datorsystem

Där teknik och människa möts

Forskningen vid DSV handlar om design och utveckling av informationssystem för att skapa fungerande lösningar för existerande och framtida problem. Det innefattar bl a metoder för att analysera komplexa system, interaktion mellan människor och datorer samt säkerhetstänkande.

Vi tillämpar vår forskning på verkliga och viktiga problem. Det kan handla om katastrofhantering i stor skala, men också om stöd för effektiv möteshantering eller livslångt lärande. Vi konstruerar också verktyg som är anpassade till människans språk, bl a  för att man lätt ska kunna hitta och sammanfatta information på Internet.

Som forskare är vi också intresserade av människors liv, arbete, lärande och fritid. Vi vill förstå och påverka hur tekniken griper in i och förändrar vår vardag. Det handlar självklart om tillämpningar av informationsteknik i det professionella livet, men också om det mobila livet, om lek och spel, om människors hälsa och olika användargrupper, såsom t.ex. barn och datorspelare.

Vi studerar metoder för att hantera komplexa problem, från algoritmer för att analysera stora datamängder till designmetodik för interaktionen mellan människa och maskin. Vårt arbete genomsyras av en helhetssyn och ett systemtänkande för hur tillämpningarna av vår kunskap ska användas ute i människors yrkes- och fritidsliv. Vi vill att all forskning ska omsättas i realistiska tillämpningar som kan prövas i de komplexa, verkliga situationer de är ämnade för.

Forskningen vid DSV är ofta ämnesöverskridande och genuint tvärvetenskaplig genom att perspektiv och metoder från andra ämnen införlivas, såsom psykologi, lingvistik, filosofi, statistik och matematik. Forskningen bidrar också till dessa ämnen genom metoder och tekniker för att söka ny kunskap

Läs mer … Designmetodik för interaktion mellan människa och dator

“Överstimulering ökar som en direkt konsekvens av teknologins accelerande utvecklingstempo. Därmed ökar också risken för snabbare förslitning av den mänskliga organismen. Det är därför en angelägen tvärvetenskaplig forskningsuppgift att belysa människans reaktioner på överstimulering.” (SOU 1972:59 Att välja framtid, s 89)

Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV)

Forskningsintresset i affektiva datorer utvecklar teorier från psykologin. Intresset för modellering av känslor får konsekvenser för den teoretiska beskrivningen och som en konsekvens för hur vi uppfattar människors känslor i allmänhet.

I Petra Sundströms doktorsavhandling presenteras en modell som kallas ”Affective Loop” avsedd att användas för design av tjänster.

Affective Computing – även känd som:

Emotionell data-behandling

Känslomässigt orienterade datorer

Affektive Loop

“Det finns en brist på uppmärksamhet till emotionella och fysiska aspekter av kommunikation i hur vi fram till nu närmat oss kommunikation mellan människor inom Människa Dator Interaktion (MDI). Som formgivare av digitala kommunikationsverktyg måste vi överväga att ändra den underliggande modellen för den kommunikation som råder i MDI: informationsöverföringsmodellen. Kommunikation handlar om så mycket mer än att överföra information. Det handlar om att lära känna dig själv, vem du är och vilken roll du spelar i det meddelande som utvecklas. Det handlar också om upplevelsen av en kommunikationsprocess, hur det känns, hur känslan förändras, när den förändras, varför och kanske av vem den (känslan) initieras, ändras, eller störs. Idén om Affektive Loop erfarenhet inom design syftar till att skapa nya uttrycksfulla och erfarenhetsmässiga media för hela användningen, utförd med den sociala och fysiska världen de lever i, och där kommunikation inte bara handlar om att få ut budskapet, utan också om att leva i upplevelsen av kommunikationen – känna det.

En Affektive Loop erfarenhet är en framväxande, i ögonblicket, en känslomässig upplevelse där den inre känslomässig upplevelsen, den aktuella situationen och det sociala och fysiska sammanhanget agerar tillsammans för att skapa en förkroppsligad komplett upplevelse. Loop perspektivet kommer från hur denna erfarenhet sker i kommunikationen och hur det finns ett rytmiskt mönster i kommunikationen där de som är inblandade turas om att både uttrycka sig och stå tillbaka för att tolka tillfället.

Kommunikation handlar ju inte bara om den faktiska informationen som överförs, betonar Sundström. Det handlar också om saker såsom våra tidigare erfarenheter, vårt känslotillstånd, hur det känns att kommunicera, hur känslorna förändras under kommunikationen etc.”

Ännu ett affärserbjudande om modellering av mänskligt beteende presenteras här från:

Totalförsvarets forskningsinstitut FOI: Människa – System – Interaktion

Maximalt användningsvärde i system under hela livscykeln kräver att hänsyn tas till människans behov, möjligheter och begränsningar vid utveckling av teknik, system och metoder. Hos FOI utvecklas system med fokus på samspelet mellan människa och teknik.

FOI:s institution för MSI bedriver forskning och metodutveckling för värdering och utveckling av förhållandet mellan människa, maskin och system. Målet är att systemen utformas så att människans kognitiva potential, det vill säga förmåga att uppfatta, förstå och sortera information, kan utnyttjas för maximal systemeffekt. Centrala verksamhetsområden är mänsklig informationsinhämtning, informationshantering, situationsmedvetande, operativ prestation, träning och utbildning.

Vårt arbete är fokuserat på samspelet mellan människa och teknik samt de krav som arbetsuppgifter och omgivning ställer. Vi utvecklar och integrerar beteendevetenskaplig och psykofysisk kunskap kring mänskligt beteende i komplexa och påfrestande miljöer. Förutom studier i operativ miljö utför vi olika typer av simuleringar åt våra kunder. Vi har unika verktyg för värdering av mänskligt beteende och prestationer samt metodik för beskrivning och modellering av mänskligt beteende. Vår erfarenhet och kunskap kring människan i militära system möjliggör unika bidrag till utvecklingen av civila system.

Våra huvudkunder är Försvarsmakten och Försvarets materielverk.

2008-09-26

PuL-info

Syftet med PuL (Personuppgiftslagen 1998:204) är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks när personuppgifter behandlas.

SFS 1998:204

Lagen innehåller bestämmelser om behandling av personuppgifter. PuL gäller all behandling av personuppgifter som sker automatiskt, d.v.s. med hjälp av datorer eller någon annan form av IT-teknik. Det innebär att lagen har en mycket vittomfattande tillämpning.

Behandling av personuppgifter

En behandling av personuppgifter måste vara tillåten enligt PuL. Det innebär bland annat att den person som uppgifterna avser antingen har lämnat sitt samtycke eller att behandlingen uppfyller något annat villkor i lagen.

Informationsskyldighet

PuL föreskriver att den enskilde skall informeras när uppgifter om honom eller henne behandlas elektroniskt.

Personuppgifter och Internet

Personuppgifter som publiceras på Internet är i allra högsta grad tillgängliga för alla. PuL tillåter ändå i vissa fall att personuppgifter läggs ut på webben. Här listas några praktiska exempel över vad som generellt gäller på arbetsplatsen, i skolan, föreningslivet, kommuner och foton.

Ordförklaringar

I lagtexten förekommer många ord som kan vara svåra att förstå.

Registerutdrag

Varje svensk medborgare har rätt att ta del av allmänna handlingar. I vissa fall är rätten dock begränsad. En handling är allmän om den förvaras hos riksdagen eller en beslutande kommunal församling. Offentlighetsprincipen innebär också att vissa uppgifter är tillgängliga för alla.

Fördjupning om PuL

Det är främst 23-27 §§ som rör privatpersoner. De handlar om information som ska lämnas självmant eller efter ansökan samt sekretess och tystnadsplikt.

http://www.foi.se/Sidor-utanfor-meny/Om-webbplatsen/PuL-info/

Det är inte längre en hemlighet att Sveriges regering bedriver informationsoperationer och informationskrig mot medborgarna – mind control vapen är kategoriserade som informationsteknologier

Rosenbad parasiternas palats

Proposition 1999/2000:86, sid 36.

“Informationsoperationer är samlade och samordnade åtgärder i fred, kris och krig till stöd för politiska och militära mål genom att påverka och utnyttja motståndares eller annan utländsk aktörs information och informationssystem. Det kan ske genom att utnyttja egen information och egna informationssystem samtidigt som dessa också måste skyddas. Ett viktigt inslag är att påverka människors beslutsprocesser och beslutsfattande.

Det finns både offensiva och defensiva informationsoperationer. De genomförs i politiska, ekonomiska och militära sammanhang. Exempel på informationsoperationer är till exempel informationskrig, massmediemanipulation, psykologisk krigföring och underrättelseverksamhet.

Defensiva informationsoperationer är samordnade och samlade åtgärder i fred, kris och krig avseende policy, operationer, personal och teknik för att skydda och försvara information, informationssystem och förmåga till rationellt beslutsfattande.”

Avtal mellan Sveriges och USA:s regering om vetenskapligt och tekniskt samarbete till skydd för den nationella säkerheten

Vid en ceremoni i Washington DC fredagen den 13 april 2007, undertecknade Sveriges dåvarande försvarsminister Mikael Odenberg och USA:s minister för Homeland Security Michael Chertoff en överenskommelse angående forsknings- och utvecklingsfrågor inom säkerhetsområdet. Avtalet syftar till att skapa ett långsiktigt partnerskap och berör bland annat informationsutbyte och möjlig koordinering av forskningsprogram.

“Lärdomarna efter tidigare katastrofer är att vi måste bli bättre på att samarbeta med andra länder. Detta avtal är ett viktigt steg i denna riktning.

Det säger försvarsminister Mikael Odenberg med anledning av att han idag undertecknat ett säkerhetsforskningsavtal med USA. Undertecknandet skedde i Washington DC vid en ceremoni med USA:s minister för Homeland Security, Michael Chertoff.

– Avtalet möjliggör ett gemensamt forsknings- och informationsutbyte mellan Sverige och USA inom det civila säkerhetsområdet. Samarbetet ska leda till ökade kunskaper för hur vi möter gemensamma hot och risker.”

Här finns: Försvarsdepartementets pressmeddelande om ceremonin

Regeringar involverade i det globala militärindustriella komplexet prioriterar uppenbart inte frågor som rör miljö, samhälle, hälsa och individer…

Utdrag från samarbetsavtalet: Artikel 4

2. Sveriges försvarsminister är den högsta myndigheten inom Sveriges regering med ansvar för överinseende över samarbetsaktiviteter i Sverige och förordnas härmed till ”svensk verkställande myndighet” med ansvar för förvaltningen av detta avtal. Detta ansvar får delegeras till andra personer i försvarsdepartementet.

Läs avtalet på engelska här:  Agreement between the government of the United States of America and the government of the Kingdom of Sweden on cooperation in science and technology for homeland security matters

Läs avtalet på svenska här:  Avtal mellan Konungariket Sveriges regering och Amerikas förenta staters regering om vetenskapligt och tekniskt samarbete till skydd för den nationella säkerheten

Målen för vår säkerhet:

“Försvarsberedningen har i tidigare rapporter slagit fast att säkerhet är ett vidare begrepp än skydd av det egna fysiska territoriet. I en strategi för Sveriges säkerhet (Ds 2006:1) föreslog Försvarsberedningen, vilket senare fastlades av riksdagen, att målen för vår säkerhet skulle vara:

– att värna befolkningens liv och hälsa

– att värna samhällets funktionalitet

– att värna vår förmåga att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter.

Det som hotar något av ovanstående mål är säkerhetshot. Med denna definition hotas vår säkerhet även av miljöförstöring och klimatförändringar.”

http://www.regeringen.se/sb/d/306/a/93589

Demokrati genom civilt samhälle? Reflektioner kring Demokratiutredningens sanningspolitik -En vanlig uppfattning är att civilsamhället bör ses som en autonom sfär genomsyrad
av dygder som gemenskap, närhet och förtrolighet

“Under senare år har det så kallade ‘civila samhället’ blivit ett politiskt och akademiskt modeord. Att hänvisa till det civila samhället har också blivit något av en patentlösning på en rad samhälleliga och demokratiska ‘problem’ . Man förstår mer eller mindre vagt, vad begreppet står för och vilken funktion det civila samhället fyller. Men detta måste problematiseras i långt högre grad än vad som är fallet idag.”

“Siktet är i dessa politiska projekt är inställt på att styra samhället genom att forma medborgarnas sinnen och kroppar, att i grunden skapa “nyttiga individer” (Foucault, 1987: 246). Detta slags projekt fångade Foucault i begreppet governmentality. Begreppet består av govern – att styra – och av mentality– förställningar eller mentalitet. Med denna konstellation ville han sätta fokus på hur makten griper in i våra sinnen och kroppar, hur den gestaltar det vi tänker och gör.”

I diverse statliga utredningar behandlas och kritiseras regeringens missbruk av biopolitik och avancerade teknologier för att styra, kontrollera och manipulera medborgarna – till förmån för den politiska ekonomin på global nivå. I SOU 1996: 177 Egenmakt: Att återerövra vardagen, (s 89) står följande att läsa:

“Så länge lösningarna konstrueras av “någon annan” blir medborgaren kontrollerad. Det ligger i sakens natur. När medborgaren tillåts/återerövrar initiativet uppnås egenmakt.

”Medborgarna måste ges autonomi för att var för sig och i olika slag av gemensam självförvaltning i största möjliga utsträckning själva ordna sina liv. (SOU 2000:1 En uthållig demokrati!, s. 20).

“Demokratiminister Britta Lejon (1999) betonar exempelvis att det behövs ett ‘perspektivbyte inom demokratidebatten’ som i högre grad ställer ‘medborgarens berättigade krav på mer makt över vardagen och över politikens utformning i centrum’.”

Utdrag ur Magnus Dahlstedts; Demokrati genom civilt samhälle? http://www.sciecom.org/ojs/index.php/st/article/viewFile/2223/1800

Paradigmet: det “civila samhället”

“Det civila samhället är idag ett allmänt omfattande begrepp. Förmodligen har det medverkat till att förändra vårt sätt att betrakta politiken och samhället. Det introducerades under en period då demokratin och politiken började omdefinieras. Det hade sina rötter i en östeuropeisk kritik mot den kommunistiska diktaturen. Men kom även att få stor betydelse i den demokratiska världen.

Parallellt förlorade nämligen idén och föreställningen om att staten och den offentliga sektorn kunde och skulle expandera ytterligare successivt stöd. Den starka staten, det starka samhället eller “the big government” utsattes för en allt hårdare kritik. Den offentliga sektorn  ansågs ha blivit allt för stor. Offentliga välfärdsprogram var, hävdade många, ineffektiva eller rent av kontraproduktiva.

Kritiken mot statsinterventionismen hade förstås en nyliberal utgångspunkt, och var onekligen en del av den så kallade högervågen. Men den var otvivelaktigt också ett uttryck för en allmän individualism, en vidare omfattande individualisering, och därmed för mycket större socio-kulturella förändringar. Kritiken mot etatismen var inte heller bara en högerfråga. Även inom vänstern fördes en debatt som gick ut på att ökad statlig inblandning inte längre var ett självklart önskvärt politiskt recept.1

Sammantaget har det civila samhället förändrat villkoren för den politiska debatten och för vår förståelse av demokratin.”

(Utdrag från SOU 1999:112 Civilsamhället som demokratins arena (s 94-95).

Doktorsavhandling som studerar implicit, outtalad teknologisk styrning som skapar och påverkar människans möjligheter att konstruera sig själv som ett särskilt subobjekt. av individen och friheten, individen och valmöjligheterna. För mera information … Att styra i namn av framtid, Elisabeth Hedlund

Advertisements

~ by globalgovernmentality on August 31, 2012.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

 
%d bloggers like this: