Scenariotekniker – Spel

Utdrag från SOU 1972:59 Att välja framtid, s 116

Scenarioteknik

I motsats till Delfimetoden är scenariotekniken inte en väldefinierad teknik utan snarare ett sätt att arbeta. Historiskt torde scenarioteknik systematiskt ha utvecklats först i samband med amerikansk försvarsplanering, bland annat vid Hudson Institute (se 32) och har i Sverige tillämpats för att utarbeta anfallsangrepp i samband med försvarsplaneringen (Appendix 1).

Ett scenario är i princip ett stycke framtidshistoria – ett händelseförlopp som utvecklar sig i tiden och där man, något så när, kan göra troligt att det inträffar, som man beskriver. Underlag för ett scenario är dels olika (partiella, sektoriella) prognoser, dels någon ide om en ”intrig”, en drivande kraft. Det anses att ett framgångsrikt scenarioarbete ställer ganska speciella krav på fantasi och samarbetsförmåga hos de deltagande, om scenarierna skall användas i ett speciellt planeringssammanhang krävs också en noggrann uppfattning om behoven hos dem som skall använda dem.

Metodutveckling på scenarioteknik är därför något som endast i mindre grad går att överföra genom böcker och tidskrifter, utan snarare fordrar kompetensuppbyggnad genom konkret arbete, i nära samverkan med användarna.

Spel

Besläktat med scenariotekniken, och i vissa avseenden ett stöd för denna, är metodiken för spel. I militära sammanhang är krigsspelet lika gammalt som krigshistorien, men har fått starkt förbättrande metodiska verktyg under tiden efter andra världskriget. Företagsspel och politiska (framförallt säkerhetspolitiska) spel är nyare i bilden. Karaktäristiskt för denna typ av spel är att flera beslutsfattare är inblandade och att deltagare i spelet tilldelas roller som verkliga beslutsfattare. De förses med beslutsunderlag och har i vissa former av spel möjlighet att begära (eller köpa) mera information. En tendens – i varje fall för de tre tillämpningar som nämnts ovan – är att söka lägga så mycket som möjligt av beräkningar, resultatvärdering (”avdömning”) och presentation på dator.

Man kan vänta sig dels att spelmetodik, mer eller mindre integrerad med dator och andra tekniska hjälpmedel, skall komma till användning på allt fler områden, dels att metodutveckling och metodikdiskussion intensifieras. Att ”spela genom” exempelvis en förslagen ny organisation kan bli ett normalt inslag i sådan långsiktig planering som präglas av organisatorisk komplexitet. Som pedagogiskt hjälpmedel, både i ren utbildning (se kap.8) och som inträning för beslutsfattare, är spel i många fall utomordentligt effektivt.

MIT delar här med sig av scenariobaserade designprogram och den mörka sidan av Människa-Dator-Interaktion:

http://books.google.se/books?hl=sv&lr=&id=s-0ZuadhBBAC&oi=fnd&pg=PR7&dq=dark+side+of+human+computer+interaction&ots=IDIdjXipc6&sig=53-x41ihXxSKGhpcGjyEvHa06p4&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false

 

Advertisements

~ by globalgovernmentality on November 12, 2011.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

 
%d bloggers like this: