Index – SOU 1972:59 Att välja framtid

1. Inledning

11. Uppdraget…….7

12. Intresset för framtidsstudier…………..8

13. Avgränsning och syfte……..9

2. Framtidsstudier – huvudproblem och grundbegrepp

21.Framtidsstudier och samhälle. Några principiella utgångspunkter……….11

22.Terminologi och systematik…….13

23. Framtidsstudiernas olika skikt…15

24. Aggregationsnivåer i framtidsstudier…….16

25. Framtidsstudier och forskningsstruktur……17

26. Mål, beslut och värderingar…19

27. Legitimitet, öppenhet och demokratisk kontroll…..20

3. Några internationella exempel på framtidsstudier

31.Avsikten med kapitalet…………….22

32. Några globala och internationella aktiviteter……22

33. Framtidsstudier och nationell planering….30

34. Några institutionscentrerade aktiviteter……37

35. Konsten att känna till och följa med…..39

4. Planeringsunderlag – verksamheter och behov  

41. Underlag och användare………..41

42. Verksamheter och behov: statsverket och offentliga utredningar………….43

43. Verksamheter och behov: regioner och kommuner…….53

44. Verksamheter och behov: industrin och näringslivet i övrigt………………..55

45. Styrning och avstämning – långtidsutredningarna i perspektiv………………58

46. Internationella omgivningar……………61

47. Det svenska samhället som omgivning…………62

48. Den egna verksamhetens villkor………………64

49. Målformulering och värderingsstruktur…….66

5. Långtidsmotiverad grundforskning

51. Principer och prioritering……….68

52. Globala resurs- och miljöproblem………………………………….71

53. Internationella problem och forskningsinsatser………….75

54. Sektoriella proble……………………………………..79

55. Människan och hennes omgivning – några väsentliga forskningsproblem…87

6. Autonoma framtidsstudier

61. Intresset för autonoma studier………………101

62. Grundforskningen och universiteten…………….102

63. Alternativa utredningar och kritisk planering……………….103

64. Det etiska momentet i forskning och planering………..104

65. Fristående gruppers framtisstudier…………………….106

66. Framtidsjournalistik och massmedias roll………….106

7. Teori och metodik

71. Utgångspunkter och huvudproblem…………………………..108

72. Analytiska och kvantitativa hjälpmedel…………………………109

73. Organisationsteori och planering……………………..112

74. Speciell framtidsstudiemetodik………115

75. Utrednings- och planeringsprocess………………..117

8. Utbildning och framtidsstudier

81. Kompetensbehov och utbildningsfunktioner…………………………120

82. Högskolans grundutbildning…………………………..121

83. Forskarutbildning………………………………………………………123

84. Utbildning för framtidsmedvetande och autonoma studier…………………….124

9. Fortsatt planering för framtidsstudier i Sverige

91. Sammanfattande synpunkter…………………………………………….126

92. En vidgad diskussion……………………………………………127

93. Fortsatt verksamhet…………………………………………………………128

Appendices

1. Framtidsstudier i försvarsplaneringen………………………………….131

2. Forskning och utredning för regional utveckling……………………135

3. Fysisk riksplanering…………………………….139

4. Vetenskap, tillväxt och samhälle – om en rapport från OECD……143

Specialarbeten (förteckning och sammandrag)………..147

Person och sakregister…………….149

————

KOPIOR FRÅN SOU 1972:59 Att välja framtid

11. Uppdraget

Efter bland annat flera diskussioner inom Forskningsberedningen beslöt regeringen i maj 1971 att tillkalla en arbetsgrupp för att behandla frågor om framtidsstudier i Sverige.

Formellt tillsattes arbetsgruppen genom att Kungl. Maj:t den 30.6.1971 bemyndigade statsministern att tillkalla gruppen och att statsministern samma dag till ledamöter utsåg statsrådet Alva Myrdal, tillika ordförande, teknologie doktorn Martin Fehrm, professorn Marieanne Frankenhaeuser (experimentell psykolog), professorn Torsten Hägerstrand (kulturgeografi), biträdande professorn Lars Ingenstam (matematik, planeringsteori), professorn Birgitta Odén (historia), samt numera professorn Ingemar Ståhl (nationalekonomi). Den 2.11.1971 förordnades Arne Engström, Forskningsberedningen, som expert år arbetsgruppen. Docenten Åke Mattsson, Forskningsberedningen, har biträtt arbetsgruppen med sekreteraruppgifter. Arbetsgruppen beslöt den 13.1.1972 att utse ledamoten Ingelstam att ansvara för redigeringen av föreliggande betänkande.

I samband med tillsättningen av gruppen utfärdades en kommuniké som närmare belyser intentionerna:

“Arbetsgruppens uppgifter är att kartlägga och värdera metoder och arbetsformer för framtidsstudier samt sammanställa och värdera aktuell inhemsk och framförallt utländsk framtidsforskning. I gruppens uppgifter ingår även att bedöma personalläget för svensk framtidsstudieverksamhet och undersöka vilka åtgärder som kan bidra till en förbättrad och utökad forskarutbildning på området. Gruppen bör därvid beakta de personella och institutionella resurser som främst universitet och folkskolor kan erbjuda, men även ta upp de möjligheter som kan finnas för andra institutioners medverkan.

Utöver denna bedömning av det vetenskapliga forskningsläget, de tillgängliga inhemska forskningsresurserna och utbildningsbehovet, skall arbetsgruppen söka identifiera problemområden som särskilt väl synes lämpa sig för svenska framtidsstudier eller anses vara av speciellt intresse att få närmare belysa. Vid de diskussioner i forskningsberedningen, som förgått regeringens beslut, har därvid skilda förslag framkommit. En fråga, som aktualliserats, gäller sålunda de möjligheter ett litet land som Sverige har att själv bestämma sim framtid i en värld med ständigt växande inflytande inom stormakterna och de multinationella företagen. Ett annat angeläget studiefält utgör t ex de arbetsmiljöproblem som kan uppstå i samband med en höjd teknifieringsnivå och arbetslivets kontinuerliga strukturomvandling.

Sid. 7

Statsministern uttalade samtidigt:

Det pågår f n framtidsstudier på åtskilliga håll ute i världen. För oss i Sverige är det nödvändigt att uppmärksamt följa med vad som här sker, och att planmässigt studera de resultat man kommer fram till. Många sådana utländska forskningsprojekt styrs av militära och storindustriella intressen. Det blir då ganska naturligt att framtidsstudiernas inriktning påverkas av uppdragsgivarnas speciella önskemål. Det förkommer bl a åtskilligt av framtidsstudier om lämplig miljö för multinationella förtag i u-länder. Denna typ av studier leder fram till krav på politisk stabilitet, garantier mot snabba handelspolitiska omställningar eller andra tvära omkastningar. Sådana “framtidsstudier” kan därvid komma i konflikt med berättigade önskemål från en majoritet av utvecklingslandets befolkning, rörande riktlinjerna för landets självständiga utveckling.

Det sista kontaterandet bör kompletteras med att man naturligtvis inte bör frammana en skräckbild av vår värld som ohjälpligt fången i en ondskefull framtids- forsknings garn. Vad man emellertid måste betona är de klara risker det innebär, inte bara för u-länder utan även för små länder som t ex Sverige, om framtidsforskningen blir något av ett okontrollerat monopol för ett fåtal speciellt mäktiga intressegrupper. På olika sätt framtagna ensidiga framtidsvyer, kan på ett farligt sätt suggerera fram en opionsbildning om en viss ödesbunden utveckling för länder och folk när det i själva verket är medborgarna själva som kan och måste bestämma samhällets framtida utveckling.

Ett viktigt och nödvändigt medel blir att vi själva studerar framtiden, för oss och för vår omvärld, och gör det utifrån demokratiska målsättningar och med uttalade krav på internationell solidaritet. På så vis kan den lilla staten skapa opion för andra möjliga alternativ om hur framtidens värld bör vara beskaffad.”

12. Intresset för framtidsstudier

Det råder ingen tvekan om att ett starkt intresse för framtidsfrågor och forskning rörande långsiktiga problem vuxit fram under de senaste åren. Det kan därför förtjäna att påpekas att det inte är fråga om en helt ny sorts verksamhet.

Från metodisk synpunkt kan urskiljas den successiva utbyggnaden av prognoser på olika områden. Man kan iaktta att när acceptabel teori och i överensstämmelse med denna strukturerat dataunderlag föreligger på ett område det i regel också kommer fram prognoser för utvecklingen. Befolkningsstatistik och –prognoser finns sedan lång tid tillbaka. Sektoriella och totalekonomiska prognoser har blivit möjliga tack vare ekonometriska metoder och på dessa baserade förbättrade nationalräkenskaper. Åtskilliga av de förhoppningar som nu knyts till framtidsstudier på nya områden kan förverkligas tack vare förbättrad tillgång till data och fördjupad teori för grundläggande samband.

Ur en mer ideologisk synvinkel har framtidsstudieintresset inneburit en renässans för de samhälleliga utopierna, och därmed i vissa avseenden en skärpning av ideologiska motsättningar. Framtidsperspektivet har i många fall kommit att fungera som ett förstoringsglas för drag och tendenser i nuet. Det är därför helt naturligt att diskussionen om sådana grundläggande frågor som de enskilda människornas möjlighet att påverka avgörande samhällsbeslut den ekologiska balansens problem och den växande ojämnheten i världssamhället nära förknippas med framtidsstudier.

1 Pressmeddelande från statsrådberedningen, 4.5 1971

Sid. 8

13. Avgränsning och syfte

Redan en flyktig blick på området framtidsstudier och framtidsforskning visar, att det rör sig om ett mycket stort och svåröverskådligt fält, med förgreningar till snart sagt varje aktivitet i samhället. En utredningsinsats måste därför med nödvändighet bli ofullständig och starkt begränsad.

Arbetsgruppen för framtidsstudier har därför, i anslutning till givna riktlinjer, sökt utforma sin begränsade insats främst för att ge en rimlig överblick över området och vissa allmänna utgångspunkter för fortsatta, fördjupade och mera detaljerade överväganden om framtidsstudier för olika behov i samhället.

För hela samhället gemensamma problem, och därmed vissa verksamheter inom den offentliga sektorn, har av naturliga skäl kommit att stå i centrum för arbetsgruppens intresse.

Inga färdiga förslag till organisatoriska lösningar eller bestämda forskningsprioriteringar presenteras. Förhållandena inom olika behovsområden är alltför olikartade för att något sådant skall vara rimligt inom den begränsade tid som stått till buds.

Det framgår av den genomgång som arbetsgruppen gjort att en förstärkt framtidsforskning och ökad uppmärksamhet på långsiktigheten i många samhällsproblem måste åstadkommas genom koordinerade beslut i en rad olika organ (departement, myndigheter, forskningsråd etc). Som ytterligare utvecklas i kap. 9 anser arbetsgruppen därför att i första hand en breddad diskussion – i form av bland annat remissförfarandet och förberedda överläggningar med deltagande av forskare, intressegrupper m fl –bör följa efter denna utredningsetapp. På grundval av sådana ytterligare överväganden (men i några fall redan nu) bör beslut om konkreta åtgärder kunna fattas.

Arbetsgruppens verksamhet, med syfte att ge underlag för ytterligare debatt överväganden och åtgärder, kan sammanfattas i följande fyra punkter.

1) Försök att formulera en gemensam referensram för överväganden inom framtidsstudieområdet.

Vägledande för arbetsgruppens diskussion är sambandet mellan å den ena sidan framtidsstudier, å den andra långsiktigt verkande beslut och planeringsproblem. Beroende på vilken grad av närhet i framtidsstudierna har till planeringen har vi uppdelat dem i planeringsunderlag, långsiktsmotiverad grundforskning, autonoma framtidsstudier samt teori och metodik för planeringsprocesser (i vid mening). En annan indelning får man genom att betrakta olika aggregationsnivåer (global, internationell, nationell, sektoriell etc). Som ytterligare utgångspunkter för fortsatt diskussion ges synpunkter på demokrati och participation i samband med framtidsstudier samt på relationen mellan framtidsstudier och forskningspolitik.

2) Inventering av pågående framtidsstudier, nationellt och internationellt

Även om inventeringen inte kan göras på långt när heltäckande och inte heller särskilt djupgående, så torde den fylla ett syfte som allmän informationskälla.

Sid. 9

Då det gäller viktigare svenska verksamheter kan även en relativt flyktig genomgång antagligen fylla en nyttig funktion som information mellan olika organ; det förfaller som om olika planerande och utredande organ ofta är illa informerade om metodik och innehåll i existerande eller parallellt löpande studier.

3) Kartläggning av behov av framtidsstudier för planeringsändamål.

Kartläggningen blir med nödvändighet förhållandevis ytlig, eftersom de reella behoven i sista hand måste preciseras av den intressent som har besluts- och planeringsansvaret. En översiktlig bild kan emellertid peka på möjligheterna för flera intressenter att bedriva gemensamma framtidsstudier. Dessutom kan en översikt bilda bakgrund för diskussioner dels av utbildningsbehoven (kap. 8), dels av forskningens inriktning (kap. 5, 7, se även nästa punkt).

4) Identifiering av forskningsbehov

Med på den sammansättning arbetsgruppen fått, med huvudsakligen forskare, är det inte förvånande att detta moment rönt särskild uppmärksamhet (kap. 5, 7 och specialarbeten). Arbetsgruppen har i detta sammanhang velat framhålla att även forskningsinsatserna i princip skall kunna härledas från planeringens och den långsiktiga samhällsbyggnadens behov –då det gäller grundforskning visserligen bara på ett indirekt och ganska allmänt sätt. Den översikt och prioriteringsdiskussion som ges i kap. 5 och 7 bör alltså föras vidare, och mekanismer successivt skapa som i direkt samband med långsiktiga planeringsprocesser identifierar angelägna forskningsbehov.

Det nu framlagda betänkandet är, som sagts ovan, avsett som underlag för diskussion och ytterligare överväganden. Gruppens ledamöter och dess expert står bakom huvudtankarna som de här presenteras. Någon total enighet i enskildheter och formuleringar har däremot inte eftersträvats. Vissa mer speciella aspekter och ståndpunktstaganden redovisas därför i de specialarbeten som i anslutning till utredningen utarbetats av ledamöterna Frankenhaeuser, Hägerstrand, Ingelstam, Odén och Ståhl. För korta sammandrag av innehållet i dessa arbeten, se sid. 147 -148.

Arbetsgruppen har inte heller velat belasta huvudbetänkandet med stora mängder av litteraturreferenser utan nöjt sig med sådana som direkt motiveras av texten1. I några av specialrapporterna ges däremot rikligt med referenser. För övrigt finns i avsnitt 35 hänvisningar till bibliografier, nyhetsmeddelanden, tidskrifter o. dyl.

Till de många intresserade och samarbetsvilliga personer som hjälpt till att ta fram material och synpunkter framför arbetsgruppen sitt tack.

1 Ytterligare upplysningar om ev. svårtillgängliga delar av det refererade materialet kan intresserade få efter hänvändelse till Forskningsberedningens sekretariat, Utbildningsdepartementet, 103 10 STOCKHOLM 2.

Sid.10

Advertisements

~ by globalgovernmentality on October 23, 2011.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

 
%d bloggers like this: